Mikael Dysholm (SE)
Essi Korva (FI)
Kenneth Mikko (SE)
Lina Johdet (SE) och Kristoffer Unga Pirak (JohdetxPirak) (SE)
Ragnhild Margretha Mietinen Kruger (NO)
Ida Isak Westerberg (SE)
Lena Ylipää (SE)
Curator: Linnea Huhta (SE)
Vernissage lördag 12 oktober kl. 13:00–16:00
Utställningen invigs av Jeanette Ovesson, kommunstyrelsens ordförande Simrishamns kommun.
Konstnärssamtal kl. 14:00 modererat av curator Linnea Huhta.
Streamas på Tjörnedala konsthalls YouTube kanal:
Oändliga myrar och öde vildmark har länge varit en del av bilden av Norrbotten och Tornedalen specifikt. Ett kulturellt underutvecklat område utifrån, men 98245 kvadratkilometer, flera språk och nationella minoriteter och urfolk i samspråk insisterar på motsatsen – inifrån. Det söta vävs ihop med det salta, i en normkreativ gestaltning av plats, miljö, arv och konsten att bevara med uttrycket att berätta. Temat för utställningen roterar allmänmänskligt kring platsen, hållbarhet och arv. Idén syftar till att med konstnärerna utforska platsens relativitet och betydelse i tid och rum, för språk och folk, centrum, periferi, identitet, minoritet och majoritet. Vart på kartan, med betoning på vart, förhåller sig till frågor om riktning och rörelse. Faktiska platser men också platser som inte går att googla, platser som går att känna, kulturell kartritning, glesbygder och tillhörighet oberoende plats på jorden.
Curatorn har i urval och gestaltning utgått från ett personligt perspektiv och reflektioner över vad det innebär att vara meänkielitalande tornedaling, tillhörande minoritetsgruppen tornedalingar, kväner och lantalaiset, och platsens påverkan avseende synlighet, värde och en uppfattning av periferi och centrum. Utställningen belyser den gränsöverskridande tornedalska erfarenheten utifrån ett antal konstnärers verk, alla med unika relationer till frågan om identitet, plats, historia och kultur. Den vill förmedla konst och skapa möjlighet till konstnärliga utbyten med tvärvetenskapliga inslag förankrade mot socialantropologi, fysisk miljö och biologisk mångfald. De deltagande konstnärerna gestaltar temat i olika strukturer genom väv, film, foto, bildkonst, skulptur och litteratur. Tornedalingar, kväner och lantalaiset kallas för den osynliga minoriteten i Sverige. Tornedaling, lantalainen eller kvän är den som känner tillhörighet till Tornedalen och meänkieli samt det ursprungliga språkområdets kultur och historia. Det finns tornedalingar, lantalaiset och kväner i hela landet. Utställningen ställer frågor om förhållandet till en föreställning av någonstans med svar i en gestaltning av någonting och därigenom belysa den gränsöverskridande tornedalska eller tornedalsanknutna erfarenheten utifrån utställningens verk.
De medverkande konstnärerna är 8 personer med olika erfarenheter och relationer till temat om plats och identitet. Mikael Dysholm är en bildkonstnär som med verket Resan lyfter frågeställningen “Vart kommer jag ifrån och vart är jag på väg?”, genomgående är collage och figurativa former signalement för hans uttryck. JohdetxPiraks konceptuella verk fångar älven och platsens betydelse i relation till olika platser och kulturer medan skulptören Essi Korvas trädskulptur fortsätter utforskandet av vattnets och därigenom älvens samt trädmaterialets betydelse för livet. Kenneth Mikkos kollage med stillbilder berättar om Norrbottens historia och brottet mellan stad och land genom industrialiseringens nedläggning av jordbruket i norr. Bild och textilkonstnären Ragnhild Margretha Mietinen Krügers färgstarka uttryck utforskar hennes kvänska arv och sörjer förlusten av språk, som hon arbetar på att återta, ett traditionellt hantverk i sänder. Genom verket Språket–Skammen–Skrattet utforskar konstnären Lena Ylipää sitt förlorade modersmål och de känslor som omger den förlusten samtidigt som hon synliggör platsen och ger röst till ett inifrånperspektiv från norra Tornedalen. Ida Isak Westerbergs samspel med myren färgar de verk av väv som lyfter gränsland och växtprocesser med hjälp av myren Sompasenvuoma.
Text: Linnea Huhta
Mikael Dysholm (SE)
Mikael Dysholm (f. 1954, Haparanda) är målare och tecknare utbildad i måleri och teckning vid Sunderby folkhögskola; Nordiska konstskolan, Karleby, Finland; och Konsthögskolan Valand, Göteborg.
Han är baserad i Haparanda där han har sin verksamhet. Dysholm arbetar mest med ett figurativt måleri som ibland utgår från ett tema, tex. bluessångaren Robert Johnson’s musik och texter. Vid sidan av sitt eget konstnärskap har han arbetat med Haparanda stads bildarkiv och där gjort historiska utomhusutställningar.
Dysholm har medverkat i ett antal separat- och grupputställningar, bl.a. på Galleri Rotor, Göteborg; Kemi konstmuseum, Finland; Galleri Sander, Linköping; Liljevalchs vårsalong, Stockholm; Hedbergshuset, Vinslöv; Konstens Hus, Luleå; och Galleri Skåda, Luleå.
Han har erhållit arbetsstipendier från Sveriges bildkonstnärsfond och finns representerad hos Statens konstråd och i ett antal kommuners och regioners konstsamlingar.
Essi Korva (FI)
Essi Korva (f. 1985, Pello, Finland) bor och arbetar för nuvarande i Kolari, Finland. Hon har en examen från University of Applied Sciences Institute of Design and Fine Arts, Lahti, Finland (2010). Hennes skulpturer är ofta baserade på hennes subjektiva upplevelser av världen. De behandlar ofta rädsla, barndom, ensamhet och tomhet, som Lapplands landskaps grovhuggna skönhet utgör en utmärkt bakgrund för.
Korva arbetar med en rad olika material: trä, betong, gips, hår, keramik—eller vilka som helst som hon finner användbara. Till sist är det inte materialet i sig som är viktigast, utan känslorna som hon försöker fånga. Korvas skulpturer är porträtt av känslor.
Hon har deltagit i ett flertal miljöinriktade happenings, separat- och grupputställningar i Finland såväl som internationellt.
Kenneth Mikko (SE)
Kenneth Mikko ( f. 1953, Kiruna) är fotograf, redaktör och kulturarbetare, bosatt i gränsstaden Haparanda. Inom foto har han arbetat med utställningar och böcker om platser och olika kulturer, främst i Arktis. Som redaktör för kulturtidskriften N66 har han bevakat kulturlivet i den nordliga Barentsregionen. Hans aktuella projekt berör gränsstäder runt om i Europa. Mikko har bl.a. en masterexamen i foto och en bakgrund inom journalistiken. Hans verk har köpts in av kommuner och institutioner i norra Sverige och har bland annat visats på Bothniasalongen (Luleå konsthall, 2024); grupputställningen Tornedalen (Luleå konsthall, 2022); och olika soloutställningar, bl.a. Dalen (Tornio, Luleå, Boden, 2017-2019). Hans utgivna böcker inkluderar: På mc genom Komi (2004), Ögonblick i Archangelsk och Nenets (2007) och Sauna-Bastu (2015).
Lina Johdet och Kristoffer Unga Pirak (JohdetxPirak) (SE)
Lina Johdet (f. 1987, Junosuando) och Kristoffer Unga Pirak (f. 1987, Jokkmokk) utgör konstnärsduon Johdet Pirak, vars rötter härstammar från Norrbottens inland.
Deras konst tar avstamp i deras kulturella arv och glesbygdslivet i norr där berättartraditionen är central. Konsten blir ett verktyg för att traditionens liv skall fortskrida likaväl som utvecklas.
Deras konceptuella verk styrs av platsen de är på—vad den har att tillföra med sina egenskaper och material. Naturen är en viktig del av deras konst och medvetenheten från moderna subkulturer har uppfostrat dem såväl som som det tornedalska och samiska arvet och den oändliga kärleken till havet, fjällen och allt som knyter dem samman.
Utställningar i urval inkluderar: Moskosel Creative Lab, Moskosel (2022); World Weather Network, Konsthall Tornedalen, Vitsaniemi (2023); grupputställningen How we get closer, Galleri Snerk, Tromsö (2023); grupputställningen Reverbing Ontologies — on margins, Väst på fjället, Bjurholm (2024); och Kolonial Institutionell omgivning, Saltofolk, Saltoluokta (2024).
Ragnhild Margretha Mietinen Krüger (NO)
Ragnhild Margretha Mietinen Krüger (f. 1972, Bodø) är en Rogalandsbaserad bildkonstnär med ett starkt engagemang för identitet och ursprung. Hon använder sig av sin personliga familjehistoria och bakgrund i hennes arbete om kultur, tillhörighet och arv. Mietinen Krüger jobbar med måleri med inslag av textil, och för ofta in hantverk som broderi och växtfärgning i bilderna. I år debuterade hon som filmskapare tillsammans med Ingvild Haga med filmen Voi, minun kultani.
Hon har konstutbildning från Konstskolan i Kabelvåg och Skrivekunstakademiet i Hordaland, samt Ida Jacksons skrivarkurs Heksesirkel. De senaste två åren har hon skapat tre separatutställningar som har kvänsk identitet som tema. Dessa har visats i Mølleparken på Tau i Rogaland, på Kvenfestivalen i Vadsø, och på Nattfestivalen i Korpilombolo. Mietinen Krüger har även deltagit i en rad andra utställningar, bland annat Konsthantverk, Röda Sten Konsthall, Göteborg (2005) och Horizont, Torneå/Haparanda (2023).
Ida Isak Westerberg (SE)
Ida Isak Westerberg (f. 1986, Sunderbyn) har en examen från högre textil hantverksutbildning vid Handarbetets vänner och är verksam som textilkonstnär i Luleå och Övertorneå. Westerberg arbetar med platsspecifika processer där skapandet får sin form, sina nyanser och invävda kvaliteter genom en dynamisk samklang mellan materialen och hur dessa reagerar i relation till särskilda miljöer. Genom samarbete med naturen, med myren Sompasenvuorna i Tornedalen som en återkommande medskapare, bär Westerbergs skulpturala vävar på taktila spår av historia, men också på frågor om tillhörighet, våra skiftande begär och queera identiteter.
Lena Ylipää (SE)
Lena Ylipää (f. 1965, Kiruna) är bosatt i Lainio, i östra delen av Kiruna kommun. Hon flyttade tillbaka till Norrbotten efter avslutad utbildning på Konstfack 1996 och har varit verksam i länet sedan dess. Teman i hennes konstnärskap ligger nära hennes vardag i norra Tornedalen. Frågor om språk och kulturell identitet är alltid aktuella i Ylipääs arbeten. I hennes konstnärliga praktik använder Ylipää en mängd olika tekniker och material där även text har en betydande roll.
De omvandlings-och utvecklingsprocesser som pågår i norr just nu genomsyrar flera av Ylipääs senare arbeten. Ylipää har tillsammans med kollegorna i konstnärsgruppen Koncentrat nyligen genomfört projektet Skyddad Natur där frågor om exploatering och naturskydd belysts. Ylipääs verk har visats i en mängd olika sammanhang nationellt och internationellt.