Foto: ©Helene Toresdotter
Språkspel
Megan Adie, Märit Aronsson-Towler och Lina Nordenström
7 september – 6 oktober 2024
Vernissage lördag 7 september kl. 13:00–16:00
Artist talk kl. 14:00
> Facebook
> Instagram
Språkspel har sedan den österrikiske filosofen Ludwig Wittgenstein myntade begreppet i sitt verk Filosofiska undersökningar (1953) lockat inte bara filosofer och teoretiker utan också författare, poeter och konstnärer. Med språkspel menade Wittgenstein att ord, meningar och framställningar får sin innebörd och står i direkt relation till den värld vi lever i, de handlingar som språket relaterar till och de som använder språket. Den kreativa ansatsen i ett språk är det som gör det levande, och språket har många fler valörer än det som vid första anblicken är direkt begripligt och greppbart.
I Språkspel bjuder vi in tre konstnärer, Megan Adie, Märit Aronsson-Towler och Lina Nordenström, som alla tre har språket som utgångspunkt i sina konstnärliga arbeten.
Megan Adie undersöker språkets materialitet där pappret och boken är i fokus. I hennes arbeten möter vi hantering av papper, pigmentens och bläckets mättnad i materialet, bläddrandets rytm. Språket sammanställs i olika medier, som i en serie platta kodexformer, storskaliga böcker och videor. Innehållet kan utgå från föräldraskap, eller en skog, eller havet, där du ser en liten del av helheten på en gång, och där intrycken expanderar när du förflyttar dig. Hon använder sig av bokens långsamma takt för att foga samman enskilda bokstäver till en sammanhängande text i en perceptiv rytmisk upplevelse som närmast har sin relation till musiken.
Märit Aronsson-Towler vandrar och skriver i olika typer av landskap; både fjäll, skog och storstad, med fokus på den fysiska rörelsen och det omkringliggande landskapet. Utdragen, som hon omformat till träsnitt, bildar en slags gläntor i stora skogar med långa stigar av text. Hon har även följt sin mor under förloppet av en demenssjukdom som först visade sig i att talet fragmenterades. Samtidigt uppstod ett annat slags språk, med abstrakta och rytmiska kvaliteter. Går det att förstå en text som en bild istället för en sammanhängande gruppering av meningsbärande ord?
Lina Nordenström närmar sig bokstäver och ord utifrån andra aspekter än den självklart läsbara och omedelbart meningsskapande texten. Metodiskt undersöker hon vårt alfabet, i det att bokstäverna inte har någon betydelse, utöver att de representerar ett ljud. Hon liknar alfabetet vid en musikalisk notation och visualiserar typografiska kompositioner som inte nödvändigtvis är läsbara ord, utan läsbarheten i en visuell konstruktion, där hon associerar bokstäver till ljud.
Affischbild: Lina Nordenström