2026

PRE DROM / På väg



Lotta Adolfsson (SE)

Jonny Borge (NO)

Helen Borge Johansen (NO)

Jonne Heinonen (FI)

Viola Karlsen (NO)
Lila Loisse (BE)

Luna De Rosa (D/IT)

Robin Tinglöf (SE)

Elias Akselsen (NO)

Ellef Prestsæter (NO)

Espen Tveit (NO)

Johannes Samuelsson (SE)

Anton Ciurar (RO)

Björn Wilde (SE)


Curator:
Charlotte Eliasson (SE)

29 augusti – 4 oktober 2026
ÖSKG/Tjörnedala konsthall

Denna utställning är del av ett 5-årigt program med och av nationella minoriteter. PRE DROM, På väg är den sista delen av detta program, med konstnärer ur minoriteten romer och resande. En viktig kunskap är att gränserna för minoriteter ofta är horisontella och eller vertikala. I denna utställning har vi bjudit in konstnärer från Sverige, Norden och Europa.
————

This exhibition is part of a 5-year program with and by national minorities. PRE DROM, På
väg is the last part of this program, Roma, romani people and travelers. An important knowledge is that the borders for minorities are often horizontal and or vertical. In this exhibition we have invited artists from Sweden, the Nordic countries and Europe. 

PRE DROM / På väg

*översättning svensk romani längre ned, translation Swedish romani further down*

Det rörliga arkivets anatomi och konstnärlig autonomi

Romer och resandegrupper utgör ett transnationellt kollektiv – en egen nation utan territoriella gränser – som samtidigt tillhör, verkar inom och ständigt förhandlar med minoritetsstatusen i Europas alla stater. I århundraden har det talade språket försvårats, brutits ner eller aktivt förhindrats av påtvingad assimilering, institutionell raspolitik och strukturell exkludering. I detta påtvingade tomrum har de visuella, musikaliska och de materiella uttrycken fungerat som levande, rörliga arkiv. Konsthantverket och bildkonsten har i generationer varit de faktiska behållarna för berättelser, tillhörighet och inre erfarenheter över nationsgränser och sekler.

Utställningen, PRE DROM / På väg, är en programförklaring; historien är inte statisk, rörelsen stannar inte. Här ses minnet inte som ett monument över det förflutna, utan som något föränderligt, formbart och pågående. Den konstnärliga praktiken blir den plats där historiska trauman, ärvd skam och personliga minnesfragment bearbetas, omformas och ges nya, materiella kroppar.

Detta utställningsrum bygger på konstnärlig autonomi, dialog och ömsesidighet. Verken tillåts verka på sina egna villkor, befriade från majoritetssamhällets djupt rotade stereotyper, men också från kravet på att representera en enhetlig, gemensam historia. I stället ges individuella olikheter, inre dynamik, djupt personliga erfarenheter och stolthet plats att leva sida vid sida.

Denna rörliga geografi gestaltas i utställningen genom tre tematiska rörelser:

I det immateriella och materiella minnets rum möter vi konsten som en rituell handling och en fristad. Här blottas dolda kapitel i den svenska nutidshistorien genom Robin Tinglöfs djupt personliga undersökning av institutionell rasism och förlusten av identitet, där ljud och måleri bildar en länk till det förflutna. Lotta Adolfssons rörliga bilder blir till ett känsligt sökarljus som gör resandefamiljens tystade levnadsöden synliga, medan Luna De Rosas taktila installationer utforskar kroppen som en kanal för motstånd och sårbarhet i skärningspunkten mellan individ och samhälleliga strukturer. Lila Loisse använder elementära material som jord, hö och rituell eld för att transformera Sinti-traditionens begravningsritualer till en pågående rening och bearbetning av transgenerationella trauman. I kontrast och symbios med detta står Viola Karlsens intrikata pappershantverk. Genom att dissekera levande blommor och minutiöst rekonstruera dem i papper, förenar hon botanisk precision med en känslomässig färgkollation – en skör men urstark hyllning till tidigare generationers liv, estetik och överlevnadsstrategier.

I blicken och platsens rum omförhandlas dokumentation, landskap och motberättelser. Jonne Heinonens fleråriga, forskningsbaserade fotografi utforskar den finländska romska gemenskapens vardagsliv och landskap på dess egna, kollaborativa villkor. Det kollektiva och dokumentära gränsprojektet, Liggesletter, av Elias Akselsen, Espen Tveit och Ellef Prestsætervisar hur till synes vardagliga norska och svenska landskap bär osynliga spår av romanifolkets nomadiska livsstil. Genom att fläta samman Akselsens muntliga tradition, Tveits analoga, svartvita landskapstystnad och Prestsæters analytiska ramverk, flyttas dolda kulturhistoriska narrativ in i samtidskonstens kritiska rum. Denna visuella geografi fördjupas av Jonny Borge och Helen Borge Johansen, vars generationsöverskridande verk, Taterlandet sammanflätar hantverk, familjeberättelser och ett måleri som går i direkt, kritisk dialog med den norska nationalromantiken. I denna dialog finner vi även Björn O Wildes (1933 – 2008) romantiskt-realistiska landskap. Wildes konstnärliga blick fixeras vid vattnet i de olika miljöer han passerade under sina resor och levnadsår. Genom att låta vattnet – som han betraktade som själva livets uppkomst – bli en central utgångspunkt, förvandlas hans måleri till en meditation över det flytande, rörliga och gränslösa – en visuell spegling av utställningens sökande efter identitet i ständig rörelse. Det personliga ödet och den ekonomiska autonomin möts i det unika samarbetet mellan Anton Ciurar och Johannes Samuelsson, där funktionella skrotkaminer upphöjs till skulpturalt motstånd och blottar EU-migrantens yrkesskicklighet.

PRE DROM, På väg är en utställning som inte förutsätter enkla svar eller rätlinjiga historier. Det är en hyllning till identitet, kontinuitet och den heterogena kunskap som burits vidare genom historiens sprickor. Det är ett gemensamt samtal genom konsten – helt på konstnärernas egna villkor.

Charlotte Eliasson
Curator

Med stöd av Kulturrådet, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Olaf Ditlev-Simonsens Stiftelse. Medarrangör: Folkuniversitetet. Verksamhetsstöd: Region Skåne och Simrishamns kommun. Huvudsponsor: Sparbanken Syd.

PRE DROM / På väg

Tradrane repprepan, historia ta konst fonn dreann.

Romanimanusch aschar butten vavera grupper kai kammar korrjer kettanes. Jonn aschar manusch kai tchi prinschar temmengre gränser, ta savo jiddrar predall hellko Europa. Bytan jegno temm aschar sassaren minoritet an svakko temm. Forr harrga har gaena kammat mijakke dennkrepan palla lennde, ta an-dikkat lenngre tchibbar ta kultur kai tchommet cherrija. Dolla kotter kai kettanes kerar pre dova romano identitet, har sens tchirall avat parrado. Svakko jekk fonn savea kovvar har avat passeder to dolla temmengre baredera kulturer ta tchibbar. Kai manusch har sassaren avvat offer fonn rasism. Jonn har lett naben ta avat panndle vri fonn butten kovvar an jiben. Avvar nokk jiddrat vidder an.

 
Kanna rakkrepa ta kultur avar försvagad ler konst te ava sorraleder. Makklepa, baschrepa ta vasteskro buttepa rikkrar pre parramiser ta manuschengre jegne erfarenheter. Dreann dolla jiddrar repprepan fonn dó puro tchiro, ta fonn kadives, vidder an, to neve generationer.

PRE DROM / På väg aschar je sikkrepa palla historia ta repprepan kai tchi motte ava bisstrade, parrade eller ava vavertchannes hajjade. Vriann konst naschtar manusch le sé an paropan, pare hajjepan – kai ladj ta tugepa – ta sire jegne mijakke repprepan.

Je konstnär ler te sikkra sire dikkepan, vunschrepan ta sunnepan. Ninna motte lo/li tchi pallan-ja vavengre dikkepan pre lennde. Dova so sikkras motte tchi ascha jekk emlego bild, dó emlego kai dova fonn vaverengre. Akajj aschar je stedo, kamorran forr te sikkra parramiser fonn dreann, je stemma fonn je romano si.

Teman forr kavva sikkrepa prastar kai flussakko pani massker dy komorran:

Dre dó ersto aschar marre teman repprepan ta vasteskre bedder. Robin Tinglöf sikkrar je bisstrado ta gardo pukkepa palla rasism, kerdo vri fonn temmengre beddosar. Vriann lesskro jegno narrteskro historia hanndrar lo pre puttchepan palla je romani identitet naschlo. Mé baschrepa ta makklepa panndlas tavar masskar dó puro tchiro ta kadives.

Lotta Adolfsson aschar kerepaskri forr je film palla lakkro jegno narrta. Fonn purane karrtliar ta lillar rikkrar li pre je narrtesko tchurjanopa. Jekk kai tchi’jekk trommade te rakkla je lav soles pallan.

Luna De Rosa kammar truppon ta schalepan kai tema. Li rikkrar pre paropan ta sieskre dukkepan fonn mijekkepa an dó manuschengro si ta truppo.

Lila Loisse brukar pu, kass ta jagg trujall sintengre tradition forr passkrepa. Lakkro konst aschar kerdo fonn vriann paramisser palla purane mijakkepan. Dolla kai delas fonn generation to vaver. 

Viola Karlsen kerar blommelen fonn linn, vriann jide blommelengre pattrijar. Lakkro vasteskro buttepa aschar palla pattipa to lakkre pure, ta te ma bistra ta lenngro jiben.

An dova vaver kamorra aschar teman palla stedijar, ta harr historia pukkas. Jonne Heinonen har forr butten barcht kettanes mé romanimanusch an Lallarotemm lett karrtliar pre lennde.

Liggesletter aschar je projekt fonn Elias Akselen, Espen Tveit ta Ellef Prestsæter. Da’dri sikkras stediar an Dannikotemm ta Svedikkotemm kaj romanimanusch lett loddepa. Odojj dikkas tchi nane spår fonn dova historia kadives. Projektet aschar palla rakkrade paramisser, purane kalo ta parne karrtliar ta historiska analyser.

Jonny Borge ta Helen Borge Johansen har kert Taterlandet. Je pukkepa kaj dy generationer kuvvlar kettanes vasteskro buttepa, pukkepan fonn narrta ta makklepa, an lenngro konst. Je pukkepa butt vavertchannes fonn dó Dannikotemmeskro nationalromantik.

Pre makklingar fonn Björn O Wilde (1933-2008) aschar dikkepan fonn dreann pani. Dova element kai aschar an-fangrepan forr jiben. Akajj aschar lesskro konst pannlo to lesskre tradrepan trujall pu’n. Svakko tchiro rissrano vavre riggates, mé dikkepan predall nejtan ta roddrepan palla identitet.

Jaggrepangre bovvar forr kascht fonn Antion Ciurar ta Juohannes Samuelsson aschar svakko jekk kerdo fonn purano sasster. Akajj brukar romanimanusch fonn Östeuropa siro janepa palla sassteskro buttepa.

Pre drom / På väg sikkrar vavertchannre pukkepan. Dó masskerdunto aschar putchepan kai aschar trujall identitet, historia ta janepa palla mijakkepan, parramisser savo delas fonn pure to terne, avvar ninna palla bunopa to sé soles – palla dó romano identitet, generation palla generation. Svakko jekk, mé jegno stemma, jegne lav, dreann siro jegno si.

Charlotte Eliasson
Curator

Översättning svensk romani: Jon Pettersson

—————-

Charlotte Eliasson (SE), curator

Charlotte Eliasson är konstnär, skribent och curator med ett konstnärskap som omfattar fotografi, film, text och forskningsbaserade samarbeten. Uppväxten i Halland på gränsen till Småland och åren i New York präglar hennes konstnärliga och skrivande praktik. Utifrån ett kvinnligt blickfält (female gaze) ger hon sina verk syfte och röst, och utforskar hur människor och identiteter formas, ärvs och förmedlas över generationer. Hennes konst och utställningar väcker frågor om samtiden, erfarenheter och makt, med fokus på minne, kropp och relationer. Eliasson vill skapa plats och utrymme för dem som annars inte har tillgång till arenor för inflytande – i och utanför konstfältet.

Eliasson har en kandidatexamen i kreativt skrivande från Lunds universitet och har studerat fotografi och film vid ICP i New York, Konstfack i Stockholm och Valand i Göteborg. Hon har erhållit en rad stipendier från bland andra Konstnärsnämnden, stiftelserna Helge Ax:son Johnson och Anna Whitlock, BoostHBG och Region Skåne.